Denna C-uppsats inriktar sig på internationella kontakter med fokus på studenterna vid Högskolan i Halmstad. Ett syfte är att skapa förståelse för betydelsen och värdet av internationella kontakter och dess innebörd i dagens globaliserade värld. Studiet börjar med en granskning av en äldre undersökning, studentbarometern 2007, och byggs på med kvalitativa intervjuer och observationer för att poängtera de åtgärder som behöver tas. Det har därmed utförts intervjuer med både studenter och personal vid HH för att få ett helhetsperspektiv på hur man arbetar med frågor kring internationella kontakter och på vilka sätt dessa uppfattas och mottas utav studenterna..

Denna studie är en del av projektet ?Globalized eduscapes: students, learning and mobility in knowledge society? med målsättningen att studera studentmobilitet mellan Sverige och Östra Europa. Fokus i studien riktas mot inresande studenter som består av två grupper, dels av utbytesstudenter som deltar i utbytesprogram vid universiteten i Luleå och Umeå, dels av studenter som anordnar sina studier i Sverige på egen hand, så kallade ?freemovers?, som master-studenter och doktorander. Uppsatsen avgränsar sig till inresande studenter från Ryssland, Ukraina och Polen.

The purpose of this Master?s thesis is to investigate how academic librarians experience reference work aimed at international students. International students are a growing usergroup in Swedish academic libraries. The study?s main research question is:- How do academic librarians experience reference work aimed at international students?The study was performed with a phenomenographic methodological approach where seven qualitative interviews with academic librarians were conducted.

Föreliggande rapport är resultatet av sex intervjuer kompletterade med litteraturgranskning. Rapporten speglar den pågående debatten kring studieavgifter. Den redovisar, inspirerad av diskursanalytisk metod, tre skilda diskursiva debatter dvs. lärosätets, individens, samhällets, på två diskussionsområden - kompensatoriska åtgärder samt möjligheter, fördelar/styrkor. Rapporten påvisar de problem och lösningar som förts fram inom dessa.

Uppsatsen undersöker huruvida det finns ett förväntningsgap mellan lärare och studenter på ekonomutbildningen vid Uppsala Universitet. Parametrar som tagits i beaktning är hur lärare och studenter uppfattar situationen. Det som undersökts är: 1. hur lärare upplever vikt och nytta av olika kunskaper jämfört med 2. hur studenter upplever vikt och nytta av samma kunskaper.Undersökningen består av en enkätstudie.

Enkäter användes för att undersöka studenters och yrkesverksammas (inom yrkesinriktningarna PA, lärare och sjuksköterska) upplevelser av stressorer och val av copingstrategier. Totalt deltog 193 respondenter i studien. I resultatet framkom att stressorn ekonomi rapporterades av studenter men inte av yrkesverksamma. Yrkesinriktningarna skilde sig åt i valet av copingstrategierna; aktiv coping, positiv omtolkning och planering. Studenter och yrkesverksamma skiljde sig från varandra i copingstrategierna; aktiv coping, planering, självanklagelse, missbruk och det fanns tendenser till skillnader i religion.

Allteftersom internationell handel växer i förhållande till inhemsk, ökar också frekvensen av affärsförhandlingar mellan människor från olika länder och kulturer. Det unika med internationella affärsförhandlingar är inverkan av kulturskillnader på både förhandlarna och genomförandet av förhandlingarna. Uppsatsens syfte var att beskriva internationella förhandlingar vid inköp av industriella produkter. Att beskriva den internationella förhandlingsprocessen och nationalkulturens påverkan på den var de forskningsfrågor som ställdes. För att besvara forskningsfrågorna gjorde vi en kvalitativ undersökning av tre fall, nämligen förhandlingar med franska, engelska och österrikiska motparter.

Det övergripande syftet med denna kvalitativa studie var att få en djupare förståelse för aktörskap hos studenter med invandrarbakgrund. En tidigare delrapport visade att studenter med invandrarbakgrund på Högskolan i Halmstad höstterminen 2007 hade delvis annorlunda föreställningar om, förhållningssätt till och prestationsnivå i utbildningen än studenter med nordisk bakgrund på samma program. Jag bestämde mig för att skapa en djupare förståelse kring hur dessa skillnader mellan studenter med invandrarbakgrund och svensk bakgrund ser ut, vad de nämnda skillnaderna kan bero på och vilka konsekvenser de kan leda till. Jag valde begreppet aktörskap som utgångspunkt och använde mig främst av Freire som teoretiker i min studie. Jag samlade empiri med hjälp av kvalitativa och semistrukturerade intervjuer och diskussioner.

I denna essä behandlas ämnet internationell adoption. Jag gör en hermeneutisk och holistisk undersökning av det internationella adoptionsfenomenet genom att ställa en dominerande diskurs i relation till en motdiskurs. På grund av ämnets omfattning kommer jag att ha Sverige som utgångspunkt för diskussionen. Det land varifrån den internationella adoptionen sker är i denna undersökning Sri Lanka.Med frågeställningen "Hur konstrueras en diskurs?" undersöks de aspekter den internationella adoptionsverksamheten är sammansatt av.Jag vill påvisa den internationella adoptionsverksamhetens hegemoniska/diskursiva status och belysa den vetenskapliga och rationella praxis den är i besittning av.

Syftet med denna undersökning är att få en förståelse kring hur unga kvinnliga studenter använder sig av det sociala mediet Instagram. Studien ämnar svara på vilka funktioner Instagram fyller för unga kvinnliga studenter samt vilken betydelse detta sociala medium har i deras vardagliga liv.FRÅGESTÄLLNING: Syftet har specificerats i följande frågeställning: - Hur används Instagram av unga kvinnliga studenter?METOD OCH MATERIAL: Kvalitativa individuella intervjuer med fyra kvinnliga studenter i 23-års ålder.HUVUDRESULTAT : Studien visar på att en viktig funktion med Instagram är att interagera med andra människor och vara deltagande i den sociala gemenskapen på forumet. Det  ramkom även att tre av fyra kvinnliga studenter ser på forumet som ett verktyg för att kunna bygga ett personligt varumärke och att det är ett enkelt sätt att hålla sina nära och kära uppdaterade kring sitt vardagsliv.   .

Högskolestudenters upplevda livskvalitet har varit ett eftersatt forskningsområde. Syftet med denna studie var att undersöka hur studenter på grund- respektive forskarutbildningen vid Stockholms universitet upplevde sin livskvalitet och jämföra resultaten med tidigare insamlade data från en normalgrupp. För att mäta den upplevda livskvaliteten användes formuläret Quality of life inventory, QOLI. Totalt inkom 1300 enkäter från studenter på grundutbildningen och 115 enkäter från studenter på forskarutbildningen. Resultaten visar att både studenter på grund- respektive forskarutbildningen skattar sin upplevda livskvalitet som signifikant lägre än normalgruppen.

Studien i denna uppsats är explorativ och förståelseinriktad. Syftet med undersökningen är att undersöka om respondenterna uppfattar att man med hjälp av Web 2.0-verktyg kan stödja lärande utifrån tankebokens koncept.Undersökningen har genomförts på en grupp studenter på Digitala Medieprogrammet vid Högskolan Väst. Studenterna läste vid tillfället en kurs som heter Digitala Distributionsformer, en kurs kring hur man använder olika former av digitala distributionsformer både via internet och mobil. Undersökningen består av en fokusgrupp av dessa studenter, samt observationer kring studenternas användning av de digitala verktygen.Resultatet visar att bloggar ger fördelar och uppmuntrar studenter till ett reflekterat lärande genom t.ex. tankebok som form.

Syftet med denna undersökning är att få en förståelse kring hur unga kvinnliga studenter använder sig av det sociala mediet Instagram. Studien ämnar svara på vilka funktioner Instagram fyller för unga kvinnliga studenter samt vilken betydelse detta sociala medium har i deras vardagliga liv.FRÅGESTÄLLNING: Syftet har specificerats i följande frågeställning: - Hur används Instagram av unga kvinnliga studenter?METOD OCH MATERIAL: Kvalitativa individuella intervjuer med fyra kvinnliga studenter i 23-års ålder.HUVUDRESULTAT : Studien visar på att en viktig funktion med Instagram är att interagera med andra människor och vara deltagande i den sociala gemenskapen på forumet. Det  ramkom även att tre av fyra kvinnliga studenter ser på forumet som ett verktyg för att kunna bygga ett personligt varumärke och att det är ett enkelt sätt att hålla sina nära och kära uppdaterade kring sitt vardagsliv.   .

Uppsatsens syfte är att verifiera alternativt falsifiera hypotesen: Svensk logistikledning av förband,ingående i internationella operationer, kan genomföras på ett likartat sätt oberoende av omoperationen leds av FN eller NATO. Detta har gjorts med den rationalistiska organisationsteorinsom den bärande teorin.I uppsatsen besvaras delfrågorna-På vilket sätt påverkar eventuella skillnader i logistikledningsprinciper i FN respektive NATO,svensk logistikledning?-I vilken utsträckning påverkar gällande styrdokument Försvarsmaktens utformning avlogistikledning vid internationella operationer?Dessutom analyseras begreppet logistikledning genom att svara på frågan: Vad är logistikledning?.

Det pågår en förändring på världsmarknaden då nya förutsättningar bidragit till enallt mer dynamisk arbetsmarknad. Det skapar goda möjligheter till en internationell karriär förframtida examinerade studenter. Marknaden kommer att kräva nya typer av erkännande av desom är examinerade av utländska universitet vilket en extern ackreditering kan vara ett svar på. AACSB är en extern ackreditering verksam för att främja och förbättra högre utbildning inomföretagsekonomi. Tidigare studier har endast sett till hur en extern ackreditering påverkarorganisationen på en makronivå och inte studeranden ur ett mikroperspektiv.